Minerallagarna
Minerallagen
(1991:45) trädde i kraft den 1 juli 1992. Den har därefter ändrats bl.a.
så här:
-
den 1 juli 1993, reglerna om kronoandel avskaffas (1993:690),
-
den 1 juli 1998, regler om skyddszon för gruvor införs (1998:165),
-
den 1 januari 1999, anpassningar görs till den nya miljöbalken
(1998:808) som träder i kraft samma datum (1998:845),
- den 1 maj 2005, flera regler ändras för att bättre
balansera exploateringsintresset mot enskilda sakägares behov
(2005:161).
De övriga lagar och förordningar för mineralutvinning som gäller är
framför allt följande (länkar till sidor i Regeringskansliets databas,
samtliga öppnas i nytt fönster):
Sedan flera hundra år tillbaka har det i Sverige och andra länder funnits
särskilda minerallagar för att garantera försörjningen med metaller
och vissa mineral.
Redan under medeltiden skrevs lagar och förordningar för bergsbruk.
De äldsta bevarade är konung Magnus Erikssons privilegium år 1340 för
"Västra berget" och privilegierna år 1347 för kopparbergsmännen
i Falun. Förordningen "1485 års rådslag rörande rätten till malmberg"
innehåller de första stadgandena i vårt land om rätten att förfoga över
malmfyndigheter.
Det senaste seklets minerallagar har varit följande:
-
1884 års gruvstadga (1884:24), som ersattes av
-
1938 års gruvlag (1938:314), som i sin tur ersattes av
-
1974 års gruvlag (1974:342).
-
1886 års lag angående stenkolsfyndigheter (1886:46) och
-
1960 års uranlag (1960:679). Dessa båda ersattes av
-
den s.k. gamla minerallagen (1974:890).
Den nu gällande minerallagen ersatte både 1974 års gruvlag och den
gamla minerallagen från samma år.
|
